Så har vi gjort ett besök på bokmässan och med i bagagaget hade vi lite bokmärken med våra böcker som vi passade på att dela ut. Lite visitkort prånglades även ut.

  Vi gjorde visiter till förutbestämda montrar och träffade en del författare som Kim M Kimselius, Ramona Fransson, Dag Öhrlund och Björn Hellberg för att nämna några. Det blev en hel del nya bokalster med oss hem från trippen, bland annat 4 stycken noveller från Novellix monter.

  Intrycken var många och ljuden likaså, det tog nästan andan ur oss på vår promenad runt i lokalen, överallat var det författare som höll små seminarier, talade och signerade böcker. Men det fanns ju även en hel del annat att titta på och folk att tala med. 

  Jag intervjuades lite lätt av Joanna Björkqvist som ligger i stratgropen för att skriva en bok om självmord, känner mig hedrad av att få bidra med mina åsikter och erfarenheter i frågan, så träffade vi Anders Nyman på Brun Media som haft hand om inlagan samt layouten av bokomslagen till våra böcker och det var riktigt roligt att få den kontakten, att träffas IRL även om nätet känns bra så var det en trevlig stund.

  Det var en hektisk och spännande dag där jag fick lov att känna på atmosfären runt böckerna, sprida mitt budksap och även fick ta emot en hel del bra tips. Ändå större övertygelse i mitt liv, en aha upplevelse att detta är det rätta för mig. Jag är en författare och det finns inget annat för mig, mitt liv är att skriva.

  Så gästade vi Värmlandsmontern och där träffade vi Anita Andersson som har hand om den kommande bokmässan i Karlstad dit jag och maken nu siktar på att komma in med våra debutböcker för att visa upp oss. Det är en spännande tid vi går till mötes, vad mera kan man säga. Nästa kapitel är inte skrivet ännu...

Ett trevligt ögonblick då jag mötte Björn Hellberg.

Idag gick boken i tryck i en mindre upplaga och widgetshopen öppnades för att ge er alla möjlighet att köpa Tove Birkeland Brandts debutbok "Röd Vinterängel"

Så med detta vill jag önska er en god stunds läsning och spänning. Boken kan ni köpa här:

http://widget.publit.se/tove_birkeland_brandt_738

Nu arbetas det flitigt i den lilla villan i världsmetropolen Ottebols Gård. "Röd vinterängel har gått för provtryck och "Ankharens bokomslag är satt. Författarkänslan är på topp, nerver som kittlar i magtrakten, spinnande tankar och en hel massa glädje så klart. Vi tror på förmågan att skriva och nu närmar det sig en punkt där man måste hoppas och lita på att man tas väl emot av läsarna.

  Det är en pirrig känsla, fylld i den dunkla bakrunden med hinkvis av stolthet. Riktig, härlig Värmländsk stolthet.

  Regnet har piskat våra rutor, fallit som spön i backen och vi har suttit här inne i vårt skrivrum och skapat.

  Låtit fingrarna dansa över tangenterna, slitit vårt hår, låtit fantasin få skena som hästar i vildmarken. Nu kan vi stolta stå här och säga "Det artar sig i bokvärlden".     

Har jobbat tätt över mailet med Anders Nyman på Brun Mediaproduktion för att få allt på plats och idag tror jag vi förstod varandra helt. Kanske kan jag tyckas aningen besvärlig, men det får vara så för min bok är min stolthet dock vet jag att Anders fått lite extra att göra på grund av mina inre känslor, men så är jag också mycket nöjd i detta nu.
Tror faktiskt att inlagan ligger på mailet för den absoluta slutkorren så det får bli ett riktigt lusläsartag av den nu så man inte skickar något tokigt på tryck.
Boken kommer tryckas på Publit.se med en teknik som gör att jag slipper hålla stora lager POD. Nästa steg är alltså att trycka marknadsföringsexemplar och så får det bära ut på en riktig turné i marknadsföring. Allt är nytt, kul och framför allt spännande.

Röd Vinterängel är min debut och det är en Kriminalroman/Romancedeckare som bottnar i det som sker i samhället, det handlar om vardagsting, familjerelationer, polisernas arbetsförhållande och deras familjeliv samt om Mediet Mimmi som hjälper poliserna i kampen mot brottsligheten. Boken tar även upp den djupa sorg och förtvivlan som drabbar anhöriga vid de makabra dödsfallen.

Skakande och brutala mord, sex, psykotiska drag och utredningar samt det mediala blandas i en skön mix.

  Mina scener är ingående och kraftfulla där de går från ett behagligt lugn till ren skoningslöshet.

Text ur Röd Vinterängel

PROLOG

I det vakna ögonblicket, gav hon upp, hon slutade skrika.

Smärtan fanns där, men ljuden upphörde.

Han satt grensle över henne, kniven glimmade.

Sängen färgades blodigt röd.

I dörren stod hennes lille son och tittade, blicken var fylld av skräck.

Fadern förklarade att hon var en röd vinterängel.

Hon stängde ögonen och for mot ljuset till evighetens port,

slutade andas, ljuden avtog.

Hon blev slapp.

Ett litet stycke ur Röd Vinterängel "Kapitel 3"

Mimmi virvlar runt i sängen, drabbad av nattliga maror, svettas, känner att besökare från andra sidan vill någonting, de drar i henne. Pekar, men är tysta. Hon förstår inte? Varför förstår hon inte vad de vill säga. Hon tittar ju dit de pekar, en stad, en skog. Någon ropar, men vad. Allt känns hotfullt, svart, en känsla av att någon förföljer henne, mörkret omsluter henne. Svårt att andas, vaknar i panik, alldeles klibbig och rädd, hjärtat bankar. Hon sätter sig upp, tittar på den digitala väckarklockan, den står på 03.33 Hon ryser till, är torr i munnen, snustorr. Behöver vatten, måste ha ett glas vatten. Sträcker sig för att tända nattduksbordslampan, fumlar efter kabeln och finner tryckknappen. Drar undan täcket som känns mer som en sluten sovsäck runt hennes kropp, stoppar ned fötterna i sina rosa fjädertofflor som hon alltid placerar nedanför sängen vid sänggåendet. Känslan av oro hänger kvar inom henne. Vad är det som sker med mig, tänker Mimmi. Vem vill ha hjälp? Högt säger hon: ”Mamma, snälla hjälp mig, finns här med mig, jag vill hjälpa men jag vet inte vad jag ska göra, hjälp mig”. Tårar rinner nedför hennes kinder, hon märker det först nu, uppriven av nattens mara. Allt är så verkligt. Känns som om hon befinner sig mitt i en filmsekvens, hennes andlighet blir bara kraftigare och kraftigare. Hon kan känna på sig saker innan de händer, men nu har det ändrats, hon upplever saker, känner saker. Vet att något otäckt ska ske, men klarar inte av att stoppa det. Varför har hon fått en sådan gåva om hon inte kan använda den till något bra. ”Varför Gud, har du gjort så mot mig”, brister hon ut utan att förvänta sig ett svar. Känner sig besvärad, ensam i den här känslan. Hon har ärvt gåvan av sin mamma, det vet hon. Hon letade upp försvunna saker åt folk som kontaktade henne, kunde se vart de tagit vägen. Tyvärr så talade de aldrig om hennes förmåga, hon bara hade den, inget annat än det. Många tyckte de var en konstig familj, var rädda för att beblanda sig med dem. Alltid lätt att vara rädd för det man inte förstår sig på, tänker Mimmi. Kanske därför jag aldrig fick några vänner känner hon vemodigt i all hast inom sig. Fyller på glaset ännu en gång med iskallt kranvatten och dricker girigt ur dess innehåll. Känner sig för en stund som om hon kommer att törsta ihjäl, men nu börjar hon bli mätt på vattnet istället och ökenkänslan i munnen har gett med sig. Borde duscha, usch känner mig kletig överallt, men det får vara tills i morgon, har ingen ork måste sova. Hon känner sig utmattad. Går tillbaka till sängen och kryper ned under täcket, lägger armen under kudden och somnar nästan lika fort som hon lagt sig tillrätta. Resten av natten förflyter i lugn och harmoni, en djup sömn tar vid och då hon vaknar igen känner hon sig utvilad och tillfreds. Sträcker på sig, tänjer på kroppen och tar sig sakta upp ur sängen. Dags att duscha och göra sig klar, tänker hon på väg ut i köket för att brygga kaffe. Då bryggaren börjat mumla på sitt eget välbekanta sätt tar hon klädhögen och går för att ta sig en snabb dusch. Sträcker sig efter kranen, väntar på att värmen ska komma och stiger sedan in, njuter av vattnet som strilar över henne, gör henne klarvaken. Hon är glad och ser fram emot dagen med Micke. Mimmi trallar på Teddybjörnen Fredriksson medan hon gnuggar sitt blöta hår med handduken, låter handduken fara fram och åter tills det känns någorlunda torrt för att frisera. Låter sedan hårblåsen ta över jobbet, tittar sig i spegeln, fönar och fluffar till håret. Tar en hel näve med skum och gnider in det i håret för att få bättre volym, blåser lite till innan hon känner sig helt nöjd. Ler mot sig själv. Det är en bra dag i dag. Mimmi klär sig och lägger en lätt makeup, känner först nu förväntningens fjärilar där nere i magen. Hon går ut i köket och får sig en kopp kaffe, snart kommer Micke för att hämta henne. Kaffet smakar härligt och det ryker ur koppen, hon känner sig lite spänd, men glad och ler för att släppa på det inre trycket. Ler med hela sitt ansikte. Provar en tanke i sin ensamhet: två, vi två, jo nu ska det vara vi två. Mimmi rycker åt sig jackan och stoppar ned fötterna i sina lättknutna joggingskor, häktar ned skohornet som hon sedan tar till hjälp. I det samma hör hon en biltuta.

   Micke har anlänt, hon hastar på, rafsar åt sig handväskan och nycklarna från hallbänken och går sedan ut. Låter dörren slå igen bakom henne. Hallen utanför är dunkel och luktar matos, någon i huset steker fisk, tänker Mimmi innan hon tar de sista trappstegen mot portgången och den alldeles lätta och friska luften på utsidan. Hösten vibrerar lätt därute. Det är en vacker dag, solen som fortfarande värmer med sina strålar, fåglar som kvittrar. Hon känner sig lätt i sinnet, tittar bort till Micke som så artigt och galant väntar med bildörren öppen.

En något udda men intressant janger av nordisk deckare, kanske en liten aning trivial ibland men ändå intressant.

Handlingen utspelar sig på Västmannaöarna efter vulkanutbrottet 1973 där staden läggs under aska. En kvinna dör I Reykjavik på ett mycket plågsamt sätt genom kvävning, man tar det till att börja med som ett självmord men i ett senare skede visar det sig att det rör sig om ett mord.

  På Västmannaöarna har man påbörjat utgrävningar i arkeologisk form och genom detta blir advokaten Pòra Gudmundsdottir kontaktad av en man som heter Markús. I källaren på Markús föräldrars hus finner man resterna efter tre döda kroppar och ett huvud i en låda.

  Den mördade kvinnan i Rekjavik kopplas samman med händelserna på Västmannaöarna och med Markús och det vulkanutbrott som härjat trettio år tidigare.

  Póra försöker finna lösningen på gåtan med kropparna och huvudet och det samband som nystas upp mellan Markús och kvinnan i Rekjavik.

  Helt klart en bok att rekomendera, själv har jag lånat den på biblioteket. Boken är utgiven av Damm förlag om någon vill söka efter den och har ISBN 978-91-7351-401-9

Sitter och tänker på texter, en del rader som far fram i huvudet om än något poetiska. Tänker på tiden som ligger framför mig just nu. Skolan jag går på, marknadsföring, tryck, tidningar som skall kontaktas, bokbloggare och ja så mycket man behöver tänka på när man skall ge ut sin bok. Jag har dock ett enda motto och det är att lyckas, något annat finns inte i min författarvärld just nu.

  För mig är författarskapet det enda riktiga och jag älskar det skrivna ordet. Slukar faktiskt böcker i alla jangrar men älskar deckare mest, dock utesluter inte detta att jag läser både faktaböcker, romaner, noveller och dikter för att nämna något.

  Senaste nu så läste jag triologin "Torka aldrig tårar utan handskar" av Jonas Gardell. Det kanske inte direkt är taget ur min värld, men på samma gång tyckte jag att det var väldigt intressant att ta del av hur de lever/levde och vilka värderingar dessa män har.

  Jag tror jag törs säga att de alla hade en gemensam nämnare i det faktum att de bara ville bli älskade för de som de var eller är. 

  Jonas Gardell skriver på ett lättsamt sätt vilket gör böckerna lättlästa enligt mitt tycke, men jag tror jag törs säga att jag uppskattade bok ett bäst eftersom jag tyckte att mycket var samma i de två efterkommande böckerna, men i sin helhet så rekomenderar jag er att läsa dem.

Berättelsen om dessa pojkar är gripande och det sätt de möter döden är fruktansvärt. Aids är en fruktansvärd sjukdom, skrämmande, vilket man får ta stor del av i bokserien.

  Återkommer med fler boktips alldeles strax och så lovar jag er en liten textremsa ur min kommande bok "Röd Vinterängel".

Nu ska ni känna er riktigt välkomna in hit till Bokliv, min nystartade blogg där jag kommer att berätta om det skrivna ordet, böcker jag skrivit, noveller, dikter, erotiska berättelser och min makes böcker så klart, men jag kommer även att recensera andra författares böcker och ge tips om bra läsning och skrivarsidor.

  Tänkte även köra in lite skrivövningar och tankar runt omkring skrivandet så jag hoppas ni kommer följa bloggen och tycka att den är intressant och kan ge er lite vind i ryggen då det gäller ert kommande skrivande.

  Jag skall även försöka tala lite om egenutgivning, refuseringar och känslorna som väller upp då man tror på sin produkt så till den milda grad att man till sist tar steget ut i det okända, för att ge världen chansen att se boken i dagens ljus. Stoltheten över att skapa någonting till eftervärlden och att våga göra det, våga släppa det vidare istället för att gömma det i byrålådan.

  Kort och gott här inne på BOKLIV vill jag ge, ge och ge till alla er som är bokintresserade.

Tove Birkeland Brandt